I mitten av september flyttade vi till Melbourne. Peter (min man) började jobba direkt och jag ägnade mig åt att kolla på lägenheter & hus. Jag kollade nog på uppåt 20 ställen på den veckan vi letade. Mitt rekord var 3 visningar inom loppet av 26 minuter. Och ja, jag fick springa igenom.
Sen gick jag på visning i vårt hus. Första tanken: det var ingen mer där - vad är det för fel på huset? Ingenting visade det sig, det var nog bara lite dyrt. Vi skickade in anmälan, fick positivt svar och fick stora skälvan. Var vi verkligen redo för det här? Plus att Peter inte ens hade sett det förutom på bild. Vi bokade visning dagen efter så Peter skulle få en koll. Fredag morgon dök han upp och sedan var saken biff - vi var sålda. På måndag skrev vi kontrakt. 2 veckor senare flyttade vi in.
Här mäter man inte i kvadratmeter. Allt handlar istället om sovrum och vi bor i ett "2 bedroom house". När vi stegade upp det gissar vi att det är omkring 100 kvm. Det är genomgående svartmålat trägolv och vita väggar. I den nya delen (badrum + kök + vardagsrum) finns spännande (eh) materialval som marmorbänk, ek-fanérsvägg/skåp (eh) och jättestora fönster som man kan vika och öppna upp helt.
Det här är vår utgångspunkt. Vi äger ingenting (förutom böcker + tavlor + lite småpryttlar som kommer i januari), så allt måste införskaffas. Först ut: sovrummet.
